De flesta av hos har hört talas om ränta och antagligen sett ordet i många olika sammanhang. Däremot är det inte säkert att alla är helt medvetna om ordets exakta betydelse, kanske just för att ränta kan innebära olika saker. Så vad är ränta egentligen?

Eftersom det finns olika typer av räntor kan många uppleva begreppet som knepigt. Vad är skillnaden på nominell ränta, realränta och reporänta? Trots att de flesta har koll på vad ordet betyder rent generellt är det klurigare att veta den exakta innebörden av alla de olika räntorna. Nedan reder vi ut det hela.

Utlåningsränta och inlåningsränta

För det första måste man reda ut vad en utlåningsränta är och vad en inlåningsränta är. En utlåningsränta är räntan man måste betala om man tar ett lån från en bank eller annan lånegivare. En inlåningsränta, däremot, är den avkastning man själv får tillbaka om man exempelvis sparar pengar i ett sparkonto.

Nominell ränta och realränta

Skillnaden på en nominell ränta och en realränta ligger i deras förhållande till inflationen. Medan realräntan är oberoende av inflationen brukar man kalla den nominella räntan för realräntan plus inflationen. När man tar ett lån är det den nominella räntan som betalas tillbaka till lånegivaren.

Reporänta

”För de flesta är det just hur reporäntan påverkar andra räntor – framförallt bolåneräntan som är mest intressant. Riksbanken gör prognoser flera gånger per år för att hålla en stabil nivå som inte leder till alltför stora svängningar. Och det räcker oftast bara med en prognos för att bolåneräntorna ska börja röra på sig.” lär dig mer om reporänta här.

Reporäntan bestäms och justeras av Riksbanken i syfte att styra inflationen, som bör ligga på 2 %. Reporäntan används också av Riksbanken för utlåning till bankerna i landet; genom ett låneavtal som kallas repa ges lånet ut till bankerna, som i utbyte ger Riksbanken statspapper. Ordet reporänta har därför fått sitt namn från reporna som bankerna betalar i ränta.